Konst igen

Det är trevligt att hitta bilder på loppis, som är gjorda av någon som kan måla, även om det bara är en pittoresk spansk gränd eller Place du Tertre 1967.

.

Fru K inbjöd till kräftor på balkongen efter en blåsig eftermiddag på altanen vid Simsjön. Hon stickar ihärdigt på sin socka med stickor nummer tre.

Kossor

Jag hittade en karta över cykelvägarna i Skövde i mitt postfack på jobbet. Det var en av kamraterna som hade en hemma, som hon tyckte att jag skulle ha. Såna vänner man har...
.

Igår upptäckte jag att chefen hade placerat mig på förberedelserummet tills idag. Den som vanligtvis är där, brukar springa som en liten iller. Jag trampade hem och tänkte att jag skulle ta i på skarpen, om det skulle behövas, men vänta tills i morgon och inte tjata i onödan.

Idag hade vi en stor och sju mindre operationer inplanerade på programmet. Alla kirurger och ortopeder, med självaktning, är antingen på Kirurgvecka i Stockholm eller på Kick-Off i Bokenäs. Ingen av patienterna skulle åt mitt håll...

.

Jag hittade mina gamla vänner kossorna igen, när jag cyklade förbi deras hage strax ovanför Karstorpssjön. Jag trodde att de hade gått by west, men där låg de och mumsade i soluppgången. Jag åker hemifrån vid halv sex, jag vaknar ju så okristligt tidigt av gammal vana. Gammal arbetsskada. Och då är det numera fuktiga gryningsdimmor, som kryper in under skinnet. Ju närmare KSS man kommer desto ljusare blir det och väl man är framme är det vanligen sol och blå himmel.

.

Idag hann jag alltså både gå till apoteket och Ortopedtekniska Avdelningen och prova skor. Det finns en ny sort, som heter MBT. ( Det har något med Masai och Bush att göra) Mina kamrater trodde att de skulle vara bra för mig. Men det visade sig att jag har nedsjunkna fotvalv, liksom fru K, så de skulle inte alls vara bra för mina knän.

Först funderade teknikern på att hänvisa mig till Stadium för att skaffa ordentliga walking skor (promenadskor, alltså) men så kom han på att hans firma skulle kunna göra lite pengar, utan att jag blev av med några, och föreslog att jag skulle presentera en remiss från doktor T, så skulle de fixa något bra till mig. Kanske till och med två par, om det ville sig väl.

.

Sedan var det en annan kollega, som föreslog att jag skulle ta kontakt med en av sjukgymnasterna på huset, som har skrivit en avhandling om hur man kan bota artros genom rätt träning. Jag skyndade mig att ringa Sjukgymnastiken, fick prata med vederbörande, som skulle leta upp en kopia. Han kom upp till oss med sitt eget exemplar på sin lunchrast...

Det visade sig vara ett gediget arbete på tjugofem sidor, som jag inte ville ta med hem till katterna ( lilla Mine har börjat tugga i sig tidningspapper, bara för att det är så skojigt ), så jag kopierade det och travade iväg tillbaka igen, ned till Sjukgymnastiska avdelningen med originalet. Så var dagens kvot av vandringar uppfylld. Det blev nog en kilometer, allt som allt.

Han var fortfarande på lunch.

Lördag

Man kan åka till Kinnekulle och se vad som där försiggår.

Fru K har aktiverat sig på alla möjliga sätt under veckans lopp, medan jag har harvat fram och tillbaka till KSS.

.

Mina kolleger tyckte att jag skulle undersöka Kinnekullegårdens nya verksamhet, så det gjorde vi.

Dessutom besökte vi Handens Hus

i Medelplana.

.

Och Anns och Annas i Skara.

Kingfisher

Här kommer en hög med bilder igen.

Nu jobbar jag hela dagarna och cyklar hit och hem, morgon och kväll, så det finns inte så mycket tid över för bloggskrivande i veckorna. Man har fullt upp med att äta en försiktig frukost innan man stämplar in på morgonen.

Vi var i Mariestad och åt på den trevliga och relativt nyöppnade restaurangen Kingfisher. Jag har varit på några indiska restauranger, så jag vet hur maten ska smaka. På Kingfisher smakar den MER

Jag valde "kyckling Vindaloo" (tre pepparfrukter i menyn), bara för att kolla hur mycket de vågade bränna på. Jag har inget emot att äta stark mat, bara den smakar mer än peppar.

Jag kan bara säga som systerdotter F när hon var liten; -Nu har jag smakat...

Man tar gärna lite sorbet efteråt.

.

Jag har hört att man ska dricka yoghurt utrörd i vatten till den sortens mat, jag ska pröva nästa gång.

Maten är god.

Men stark.

Herr K

Min syster och hennes familj har ägnat större delen av sina semestrar åt att tömma huset på Basvägen. Ett otroligt arbete. Som en sista åtgärd har de krattat ut tonvis med grus på den långa infarten. Nu ska det bara slutstädas och lämnas till mäklare.

Sedan behöver jag aldrig mer tänka på att skotta snö.

.
- Jaha, nu får ju någon annan ta vid, som herr K sa, när han satt i rullstolen och såg allt vad han hade sparat i garagetaket och i Boden.

.

Men han hade ju roligt medan han höll på. Och det hade ju vi andra också.

.

Förbrukning

Efter två och en halv månad har de bytt en del förbrukningsartiklar på jobbet. Man får snabbt lära sig sticka med en ny sorts kanyl och vänja sig vid ett infusionsaggregat, som inte ger den inställda dropptakten och som därför måste kontrolleras en gång i kvarten. Billigare men knappast bättre.

Jag placeras på operationer som beräknas ta lång tid, för att jag ska slippa gå så mycket. Det är långa korridorer att dra sängar i.

Jag cyklar till och från. Det tar en knapp timme, jag har hittat den ultimata cykelvägen, tror jag. Nu är vädret mycket behagligt, så man kan sola sig under tiden...

Hår

Söndag eftermiddag har jag kommit hem från en liten släktfestlighet med anledning av fru K:s födelsedag. Vi var femton stycken, som åt lunch på restaurang China Town.

Jag har kommit på att det är bättre att samlas nu, i stället för att vänta. Visserligen lär det bli bättre ovan där, men det finns kanske ingen kinamat. Det är dumt att chansa.

Så lydde även dagens text i Katolska Kyrkan, i stort sett.

Det var fråga om mannen som hade för små lador till all sin skörd. Han tänkte bygga sig större lador och stoppa in allt vad han hade, sedan kunde han luta sig tillbaka och ta det lugnt och lita på att allt ordnar sig i framtiden.

-Kära själ, ät drick och var glad-

Och så fick han reda på att han skulle dö nästa natt.

Härav lär vi oss att vi ska ta vara på dagen också. -Carpe Diem-

.

Fru K och jag ägnade lördagen åt terapiarbete uppe i Huset. Hon, i form av sortering av gamla foton och brev och papper och annat och jag, i form av jordbruk. Jag hittade strandtrift, som jag ska försöka få att växa i vanlig jord.

Jag är inte mycket för att försöka flirta med växterna och mata dem med specialjord och olika kemiska ämnen. Antingen passar det, eller också inte. Jag kör samma hårda linje med krukväxterna hemma på fönsterbrädan. Vilket påminner mig att jag faktiskt inte har vattnat dem på ett tag (det rör sig om månader, faktiskt, men de lever ju...)

Jag anstränger mig inte särskilt för att komma överens med människor heller, egentligen. Jag bara är.

.

För att jag var så glad att komma tillbaka och jobba, köpte jag med mig fyra kilo fruktkola till arbetskamraterna. Det räckte faktiskt i ett och ett halvt dygn, men då är halva styrkan på semester.

.

Detta lilla barn fyller sjutton om några veckor och vi står fortfarande på god fot. Han har just fixat till en gardin till det tomma och spöklika vindsfönstret i Huset, dit Moster inte kunde klättra upp.

Om man skulle låta håret växa?...