Jo tack, jag mår bra

Nu är jag här igen.

Jag arbetar och står i och har alldeles för kul för att hinna koncentrera mig på att blogga. Men när släkten hör av sig och undrar hur det står till, måste jag skriva en rad eller två, förstås.

Det är ju inte så lämpligt att berätta om jobbet och resten är egentligen bara friterade räkor och värmebölja.

Jag har förresten packat upp min sedan länge nedpackade stickmaskin och börjat rassla fram stickade bitar som ska passas ihop till tröjor och sånt.

Jag var i Ullervad, på Kampes spinneri och köpte lite intressanta garner. Jag hittade nämnda fabrik av en tillfällighet, när jag letade ullgarn på Nätet.

-Varför inte åka till Ullervad i stället för att skicka efter garn från en nätbutik, betala frakt och annat. Och dessutom få en liten utflykt till den stora floden Tidan.

Jag var däremot alldeles nyss och hämtade ett bokpaket från adlibris.se.

Det är kamraten som skriver Blue Mountain Knits, se länken längst ned till höger, som påstår att hon har läst igenom denna "Cryptonomicon" av Neal Stephenson och då tänkte jag att man kanske skulle göra det samma. Tänk om den var översatt, rent av!
Jajamen, den var översatt till både danska och spanska, så jag valde originalspråket, tråkig som jag är. Jag kunde kämpat mig igenom de drygt elvahundra sidorna på spanska, det hade ju varit mera min stil...
Neal Stephenson har skrivit fler böcker, så jag gjorde ett svep, när jag ändå höll på.

Hälsan Tiger Still

eller så kan det vara att man är för utmattad för att koncentrera sig på att komponera blogginlägg.
Jag har arbetat i två veckor och en dag och det är precis som att cykla, känslan sitter i ryggmärgen. Men det borde den ju göra efter alla dessa år.
Precis som att cykla i motvind upplever man dagligen, när man sparar bensinpengar och cyklar till och från, också. Det är tolv kilometer enkel resa.
På morgonen är det bara ett friskt och skönt sätt att vakna, men framåt aftonen kan man hålla sig för skratt, när man ska hem och uppför "skultabacka", som Gammelmormor Elin sa. Skultorp ligger bra mycket högre än Skövde och hon talade om tåget, som fick stånka uppför nämnda backar.
Fru K har börjat skriva ett brev till framtiden. Jag föreslog att hon skulle skriva till barnbarnets barnbarn och berätta om saker, som hon berättar för oss; vad hon gjorde när hon var liten och var på sommarnöje vid Örlen med lillebror, hos sin morfar och mormor (dvs Gammelmormor enl ovan), vad som hände när hon gick på Flickskolan och så vidare.
Så i stället för att skicka iväg brev ut i landet och över världen, som hon ändå inte får svar på, kan hon spara sina epistlar till kommande generationer.
Memoarer kallas det visst. Anekdoter, som berättas vid liknande tillfällen, likadant gång på gång. Kunde bli en bok, tänker den som har varit där och lyssnat, gång på gång...

Kärlek på Lasarett

Regnet drippar och droppar och vattnar min nya honungsros.

Jag kunde inte låta bli, utan åkte till Melldala och inköpte en alldeles egen. Även kallad Rosa Helenae. Se mmsblogg2.blogspot.com för vidare upplysningar.

Det viktigaste är att man vattnar, om man ger sig till att plantera mitt i säsongen. Igår var det tjugofem grader varmt och solsken. Idag är det tio och som sagt mer eller mindre ösregn.

Jag har jobbat en vecka och livet börjar återgå till ordningen. Man får hitta på lite nya sätt att skruva ihop infusioner och sätta nålar och dra upp sprutor. Det går inte riktigt lika fort som förut. Men det är ändå fråga om sekunder, så jag klagar inte.

Vad jag har märkt, har man inte gjort några större och omvälvande förändringar sedan sist.

.

Något som jag redan visste, var att en av systrarna gifte sig med sin grekiske doktor i Athen, på Midsommardagen. Vigseln hölls klockan nio på kvällen med bröllopsfest hela natten. (På sommaren i Grekland, gör man alla viktiga saker under kvällstid för att slippa värmen.) Bilder från festligheten rullade på TV:n i kafferummet under fredagen.

De är tillbaka och jobbar, bägge två och de är sååå lyckliga. Ack, ung kärlek! Dessutom på lasarett...