Rödkål

Ja, nu är vi där igen, med julskinkan och den fluffiga doften av rödkål, adventsljusstakarna och Helga Natt i tid och otid. Enda tillfället som man skulle kunna sjunga ovannämnda sång, är ju på midnattsmässan. Men då är den utsliten av alla badrumstenorer, som leker Pavarotti. Jag har träffat på en enda sångare, som kunde sjunga den vackert; det var i Kristianstad.
Knepet är att inte låta som att man ska få hjärnblödning i vilket ögonblick som helst. Det behövs nämligen inte om man har förmågan. Har man inte densamma, ska man låta bli.

Fru K och jag var i Tibro och shoppade på förmiddagen i lördags och på eftermiddagen lurade jag med henne till Sankta Helena Kyrka, där körer från Sankt Markus' och Däldernas Kapell hade adventsmusik med luciatåg. Fru K är särskilt förtjust i luciatåg och det visste vi inte att det skulle bli, innan vi kom dit. Om man stoppar i henne en Ipren innan man åker - ett "lyckopiller", säger hon själv - så orkar hon med ett tag.
Det är Kristina Stridsborg och Ewa Hermansson, som leder körerna och det låter verkligen mycket bra. Men jag hade inte behövt Helga Natt...

Dagen efter var det Nikolausfirande hos oss. Istället för julkonsert vid krubban på Trettondagen, hade vi en liten konsert nu istället. Den nye kyrkoherden har nya idéer.
Vi har många små artister i församlingen, som tycker om att spela och sjunga. Det är fantastiskt roligt att upptäcka talanger! Det var meningen att vi skulle äta lunch i församlingsvåningen och det blev mycket trångt och trevligt. Jag fick min Gå Sion din Konung och därefter kom Nikolaus med cykelkärra full av godis. Han påstod att han hade cyklat hela vägen, eftersom renarna inte kunde dra släden utan snö.


Om man hör dålig musik är det ens plikt att dränka den i konversation.
Oscar Wilde