Schimmel

Midsommarafton, tretton grader och dagsregn. Bara att byta ut midsommarstången mot julgran, som Tor Isedal säger i Segelsällskapsresan.
Typisk svensk sommar. Skönt att inte bli besviken.
Man kan hålla sig inne med gott samvete och leka med sin nya leksak, läsa alla sina goda böcker, bada sitt skumbad, dricka sitt roiboste med apelsinsmak, sticka schal med stickor nummer åtta i ljusgrönt, tunt lingarn från Hemfliten i Vara.

Fru K och jag planerar emellertid att under eftermiddagen utrusta oss med paraplyer och ge oss av till Falköping för att intaga räkmacka på Mössebergsgården. De har alltid midsommarfirande. Jag tror att det är Missionsförbundets Sommarhem. Det måtte vara en stor församling, med många som vill hjälpa till, eftersom de har öppet varje dag från maj till september.

Fru K och jag var med och firade student hos kusin L och tittade på studentkortegen i fredags. Det var vackert väder och alla var glada.
Studenten W hade gått på Volvogymnasiet och de hade sin avslutning i Valhall, så vi befann oss på torget framför Odenhuset när lastbilarna rullade förbi och hade bra utsikt.
"Vi rullar, vad gör ni?" var ett av de fyndigare plakaten.

Jag har hittat en pianostämmare till fru K. Hon fick sitt piano, ett Schimmel, någonstans på femtiotalet, köpt här i Skultorp hos Lidströms. Det var på den tiden vi hade lite olika butiker här i samhället.
Det fanns fem livsmedelsaffärer, en fiskaffär, en radio- och TV-affär, två blomsterhandlare, tre frisörer, en cykelhandlare, två handarbetsaffärer, tre bensinstationer, en järnvägsstation, två banker, en post, ett bibliotek, ett kommunalhus, en vårdcentral och så vidare. Numera finnns det många fler invånare, men mycket mindre service. Stordrift är billigare och därmed försvinner småfirmor, som drivs av en eller två eldsjälar.

Kusin R spelar på sin faders Schimmelpiano; det ska också flyttas från ett hus till en lägenhet. Han påpekade att "schimmel" faktiskt betyder "mögel". Ett Mögelpiano.