Bada
Jaha. Nu är jag här igen. Bara varit hemma med iprenmannen och vilat knäet i två dagar.
Jag var i Angered och talade till konfirmander i söndags...
De hade gjort reklam i tre veckor, vid alla mässor, sagt att det var ett viktigt föredrag, minsann. Det kom ett tjugotal ungdomar.
Jag pratade en hel timme och fick applåder efteråt, så det var väl intressant att lyssna på mig; men jag undrar vad jag sa, egentligen? Det kändes som att det var "allt efter som Herren ingav dem att tala". Det går verkligen inte att minnas alltihop, men jag hade ju en präst intill mig, som kunnat kasta sig in i diskussionen om det jag sa inte stämde med Kyrkans lära...
Efteråt var jag helt tom och så trött att jag höll på att somna vid ratten, utanför Herrljunga.
Jag var och hämtade katten Hermine i lördags. Pajas var där och pussade på henne, så fort han upptäckte vem det var. Dom leker och sover och gör allt tillsammans. Nana har börjat slappna av och går omkring och kollar läget emellanåt. Maten äts numera gemensamt på morgonen, bara vi har lyckats få Matte ur sängen. Det kommer nog att bli bra, nu när Nana börjat vänja sig vid ungdomarna. Det var ju också bra att det råkade bli en i taget, så det inte blev för mycket för den gamla, på en gång.
Jag har nätat in balkongen, så att de kan gå ut och kolla grannar, barn i sandlådan och skator i trädet mitt emot. E berättade om en bekant, som hade glömt att sätta upp nät, när hon flyttat in i en ny lägenhet och hennes katt störtade ner från balkongen, fem våningar och bröt bägge frambenen.
I stället för att avliva den stackarn, låter hon veterinären sätta extern fixation på frakturerna och så blev det ett antal operationer och infektioner innan katten blev frisk igen. Jag blir arg när jag hör sånt där. Jag vet hur människor upplever såna saker.
Vad var det jag sa om lidandet?
- Det är vi människor som ska lida. Våra husdjur har privilegiet att slippa! -
Hermine är ju än så länge sällskapsdam och inte helt och hållet min, utan ska föda barn så småningom, bara E hittar någon vacker hane. Hon ska också ställas ut om E vill det. I Falköping den 21 april, ska Billingebygdens Kattklubb ha utställning och då ska hon ingå i klassen "Liten och söt", eller något sånt. Då ska vi bada någon dag innan! Det blir ju skoj...



1 kommentarer:
Kära Maria - grattis till Hermine! Vi, dina trogna bloggbesökare, ser fram emot bilder. - Kramar
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida