December
Jaha, då var det slut på novembermörkret och alla måste tända ljus och fira jul och hänga upp strumpor och få massor av julklappar.
Jag tror att jag yrar lite. I torsdags var jag med mina knän hos en specialist, som talade om att jag inte alls skulle opereras utan snarare ha andra mediciner, så skulle det bli så bra så. Jag tackar så mycket, förstås.
Jag är inte särskilt orolig inför operationer, om de verkligen är meningsfulla, men kvinnorna lever länge i vår släkt, och utsikten att vara tvungen att låta operera samma knä flera gånger är inte tilltalande.
Vi hade avslutning på målarkursen i veckan.
Igår var det julmarknader i Tidaholm och Hjo bland annat. Regn, blåst, +5 grader och allmänt ruskväder och i Hjo skulle folk bada i Vättern. Det är intressant vad man kan få för sig att göra.
Jag köpte bärnsten i Fridhem och kogardiner på Röda Korset. Allt är till mig. Jag älskar den mystiska glansen i bärnstenen, den stelnade kådan, en verklig naturprodukt. Den liknar varm honung.
På väg till Hjo lyckades jag ta en bild av ett hus vid Tidan, som jag alltid tittar särskilt på, när jag åker den vägen. Det ser så sagoaktigt ut. Men gamla hus är gamla hus. Nya hus är smartare att bo i, tycker jag. Det är en smaksak.
Jag är lite förtjust i Tidaholm, faktiskt. Vilsamt ställe. De hade restaurerat sin kyrka och invigt densamma förra söndagen. Kyrkovaktmästaren gick där och pysslade inför första advent och en försiktig julstämning började krypa på mig. Jag har annars lite svårt för julen.
De sista jularna som Pappa levde, tillbringades mer eller mindre på sjukhuset eller med mer och mer hysteriska julförberedelser, korv-, senaps- och sillsalladstillverkning och annat oumbärligt, som man bara måste göra. Tillagning av alldeles för mycket mat, som herr och fru K och därmed även undertecknad, fick hålla på med i flera veckor; före i form av råvara och efter i form av lådor, kastruller och paket utspridda i alla tillgängliga utrymmen. Julklappar, julgranar, yxor, ljusslingor...
Jag tyckte om att vara bortrest över julen för två år sedan. Jag ska göra det igen.
Så småningom måste man väl slå in några enstaka julklappar. Jag bär icke in några träd i lägenheten för mina inneboendes höga nöjes skull! En liten stjärna och en liten ljusstake i fönstret, kanske.
1 kommentarer:
Rätt så! Det är alldeles för mycket hysteri runt jul.
Vi katoliker borde inte dras med i ytligheten kan man tycka...
syster K
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida